Lexin Offline (Svensk Lexikon) play online

Det r ltt att lra sig svenska!

Hr hittar du lexikon p tjugo minoritetssprk:
Albanska Gjuha Shqipe
Amhariska
Arabiska , Al-arabyah
Azerbajdzjanska Azrbaycanca
Bosniska Bosanski
Engelska English
Finsk Suomi
Grekiska
Kroatiska Hhvatski
Nordkurdiska (ocks knd som Kurd)
Pashto
Persiska (ocks knd som Farsi)
Ryska
Serbiska , Srpski
Somaliska af Soomaali
Spanska Espaol
Svenska
Sydkurdiska (ocks knd som Kurd)
Tigrinska , Tigri
Turkiska Trke

Vad innehller lexikonen?

Frutom sjlva uppslagsordet innehller lexikonen information om uttal, ordbjning, ordklass och versttning. Oftast finns det ven grammatikkommentarer, ordfrklaringar, stilkommentarer, sakupplysningar, grammatiska konstruktioner och sprkexempel.

Uppslagsord
Uppslagsformen bestr normalt av ett enda ord men kan ocks vara ett lngre uttryck, srskilt i sammansatta verb (t.ex. tycker om) och samhllsord (t.ex. allmn rttshjlp). Uppslagsord som bestr av sammansttningar r avdelade med lodstreck. Denna markering r i frsta hand till fr att frkorta ordets bjningsangivelse och ska inte ses som en helt genomfrd uppdelning i sammansttningsleder. Uppslagsorden kan fljas av en alternativform som vanligen har samma uttal men annan stavning, t.ex. sjal eller schal. Observera att uttal och bjning gller uppslagsordet snarare n alternativformen.

Uttal
Lexin togs ursprungligen fram fr att anvndas i invandrarundervisningen, dvs. av personer som ska lra sig svenska. Detta innebr att uttalsangivelser endast finns fr svenska ord.

Lngd
Lngt ljud betecknas med kolon omedelbart efter det lnga ljudet, t.ex. skalla [sk'al:a] och skala [sk'a:la]

Kvalitet
Vad gller vokalerna kommer kolon ven att beteckna kvalitet, t.ex. mat [ma:t] och matt [mat:]

Ordaccent
Endast grav accent stts ut. Den markeras med en upphjd tva framfr ordet (se exemplen under Lngd ovan). Grav accent finns i t.ex. bren (till bra) medan akut accent finns i bren (till bur).

Tryck
Huvudtryck markeras genom apostrof framfr vokalen i den betonade stavelsen, t.ex. ABF [a:be:'ef] och ide ['i:de]. Enstaviga ord fr ingen sdan tryckmarkering utom i uttryck med verb+partikel och reflexiva verb som sammanskrivs, t.ex. tittar p [tit:arp':] och ger sig [j'ersej]. Bitryck i sammansttningar kan utlsas ur lngdmarkeringen. Det sista frlngda ljudet fr bitryck, t.ex. utslagsrst ['u:tsla:gsrs:t].

Konsonanterna
Inga speciella symboler anvnds fr [tj], [sj] och [ng], t.ex. tjugo [tj'u:ge] och [sj'ung:a]. Den supradental som finns i vissa dialekter markeras med ett underslag under de tv segmenten, t.ex. bord [bo:r_d], barn [ba:r_n], fort [for_t:] och trst [tr_s:t].

Vokalerna
De olika vokalljuden framgr av exemplen:
[a:] - sa [sa:], sal [sa:l]
[a] - hall [ha:l], sagt [sak:t], bankomat [bangkom'a:t]
[e:] - be [be:], vet [ve:t]
[e] - best [best':], vett [vet:], fll [fel:]
[i:] - bi [bi:], sil [si:l]
[i] - sill [sil:], id [id'e:]
[o:] - sol [so:l], ro [ro:]
[o] - rott [rot:], ost [os:t], motiv [mot'i:v]
[u:] - bu [bu:], lus [lu:s]
[u] - buss [bus:], mustasch [must'a:sj]
[y:] - by [by:], syl [sy:l]
[y] - synonym [synonym], syll [syl:]
[:] - g [g:], gs [g:s]
[] - gosse [g's:e], gtt [gt:], ombudsman ['m:bu:dsman:]
[:] - f [f:], sl [s:l], br [b:r]
[] - mrr [mr:], herre [h'r:e]
[:] - sn [sn:], st [s:t], snr [sn:r]
[] - lss [ls:], frst [fr_s:t], frdela [fr_d'e:la]
Diftonger
Diftonger markeras med ett underslag mellan de tv vokaltecknen, t.ex. automat [a_otom'a:t]

Ordbjning
Bjningsformerna hos bjda ord skrivs ut i sin helhet. Ett undantag r sdana sammansttningar dr lederna skiljs t genom ett lodstreck - i sdana fall terges bara efterledens bjning, t.ex. karens|tid -tiden. Ord inom normalt bjda ordklasser som av ngon anledning saknar bjning markeras med objligt.